Vårt arbete i EU och Norden

Vi samverkar med flera mediemyndigheter i Sverige, Norden och Europa, både genom direkta samarbeten eller via olika nätverk. Syftet är att skapa plattformar för att diskutera och dela kunskaper i olika aktuella mediefrågor.

Europeiska myndigheters nätverk

Inom EU finns det två samarbetsorgan där MPRT deltar aktivt, the European platform of regulatory authorities (EPRA) och the European Regulators Group for Audiovisual Media Services (Erga). Syftet med forumen är att skapa en plattform för att möjliggöra diskussion och kunskapsutbyte mellan de europeiska tillsynsmyndigheterna. Frågor som diskuteras är bland andra mediemångfald, medie- och informationskunnighet, reklamregler, skydd av barn, myndigheternas oberoende, reglering av nya tjänster, tillsyn av regelverk och registrering av medietjänster.

Erga

Erga bildades av kommissionen 2014 och är sedan 2018 reglerat i AVMSD (AV-direktivet). Erga består av regleringsmyndigheter inom EU och arbetar på uppdrag från kommissionen med att ge råd och bistå kommissionen, underlätta samarbete mellan regleringsmyndigheter och säkerställa en enhetlig implementering av ändringar i AV-direktivet. Erga ska även samarbeta och ge möjligheter till utbyte av information, erfarenheter och bästa praxis mellan Ergas olika medlemsmyndigheter. Arbetet inom Erga bedrivs i olika arbetsgrupper. Under 2020 deltar MPRT i tre olika arbetsgrupper, dessutom sitter MPRT:s generaldirektör i Ergas styrelse.

Ergas tre subgrupper 2020

Erga har beslutat om gemensamt ett arbetsprogram som gäller år 2020 för de tre olika arbetsgrupperna. 

Subgruppen arbetar med tillämpningen av AV-direktivet och har tre fokusområden:

  • Fokusområde 1: Arbeta fram MoU:s (Memorandal of understandings), ett samförståndsavtal med konkret vägledning av hur gränsöverskridande ärenden kan hanteras, dvs. att där det finns luckor i AV-direktivet ska samarbetsformer hittas. Bl.a. fokusområdet videodelningsplattformar och sändarlandsprincipen.
    Fokusområde 2: Ett uppdrag från kommissionen om att skriva en rapport om Ergas syn på Europas framtida reglering av innehåll online. Kommissionen skapar en ny lagstiftning (Digital Service Act- DSA paketet) som reglerar handel online, där onlineplattformar ska ta ansvar för konsumenternas grundläggande rättigheter över gränserna samt innehållsreglering.
    Fokusområde 3: Spanien ska anordna en workshop om utmaningarna för vloggare som ska sammanställas i en rapport.

Subgroup 2, arbetar med frågor om desinformation.

Hösten 2018 gjorde kommissionen en överenskommelse med de stora sociala medieplattformarna Facebook, Twitter och Google om en uppförandekod. Subgroup 2 har på uppdrag av kommissionen granskat att medieplattformarna genomfört de åtaganden de utlovat i koden.

Våren 2019, fokuserades arbetet på politisk annonsering inför EU-parlamentsvalet. Under hösten 2019 fortsatte arbetet med att granska hur de sociala medieplattformarna lever upp till andra krav i uppförandekoden. Fokus var hur plattformarna samarbetat med forskarvärlden och vilka insatser de gör för att öka mediekunnigheten i respektive EU-land. Slutsatserna från arbetet finns i rapporten:

Rapport - ERGA Report on disinformation

Under våren 2020 fortsätter arbetsgruppen med två olika spår. Det ena spåret (Monitoring of Code/Assessment of additional actions) ska fortsätta granskningen av uppförandekoden och det andra spåret (Notion of disinformation) ska ta fram en definition av begreppet desinformation .

Under coronakrisen, har arbetsgruppen även fått i uppdrag att rapportera in insatser som varje medlemsland gjort för att motverka desinformation.

Dokument - The systemic importance of the media in times of crisis

Subgrupp 3, Media Plurality and Findability arbetar med utgångspunkten att det är viktigt för EU-medlemsstaterna att genomföra åtgärder för att skydda synligheten för innehåll av allmänt intresse.

Den tekniska utvecklingen har inneburit nya distributionskanaler, mer innehåll och nya sätt att sprida audiovisuellt innehåll. Det har skapat ett behov att diskutera om det behövs regler för att säkerställa att innehåll av allmänt intresse kan hittas i ett allt högre mediebrus.

Fokus för Subgrupp 3:s arbete är två artiklar i AV-direktivet:

  • Artikel 7a: Medlemsstaterna får vidta åtgärder för att säkerställa att audiovisuella medietjänster av allmänt intresse framhävs på lämpligt sätt. (Frivillig)
    Artikel 13: Medlemsstaterna ska säkerställa att leverantörer av audiovisuella medietjänster på begäran av deras jurisdiktion säkerställer att europeiska produktioner utgör minst 30% av deras kataloger och att dessa produktioner framhävs. (Tvingande)

EPRA

European platform of regulatory authorities (EPRA ) bildades 1995 och för närvarande är 53 tillsynsmyndigheter från 47 länder medlemmar i EPRA. Sverige har varit med i EPRA sedan starten. Det är ett forum för tillsynsmyndigheter inom medieområdet i Europa. EPRA är en öppen plattform för diskussioner om en mängd olika relevanta ämnen för de regulatoriska myndigheterna i Europa.  På de två möten som hålls årligen diskuteras gemensamma frågor inom medieområdet och erfarenheter utbyts i mindre arbetsgrupper. Europeiska kommissionen, Europarådet, Europeiska audiovisuella observatoriet och kontoret för OSSE: s representant för mediefrihet är observatörer under mötena. 

EPRA-mötena är informella för att uppmuntra en öppen diskussion om frågor som rör tillämpningen av mediereglering. EPRA:s stadgar förbjuder uttryckligen gemensamma ståndpunkter eller deklarationer.

EPRA-styrelseledamöterna representerar inte deras respektive myndigheter utan väljs som individer, de är inte kandidater utan nominerade och utövar sina uppgifter utan arvode. Sekretariat finansieras uteslutande av medlemmarna.  Dess styrelse har ansvaret för att administrera och lagligen företräda EPRA i sin dagliga verksamhet.

Nordiska mediemyndigheter

De nordiska mediemyndigheterna träffas en gång om året för att diskutera och utbyta erfarenheter om aktuella mediefrågor. De nordiska länderna har mycket gemensamt vilket gör det lämpligt att utbyta praxis i flera frågor. Regelverket som till stor del bygger på AV-direktivet är det samma, medieutvecklingen är liknande och dessutom är flera av mediemarknadens aktörer verksamma på en nordisk marknad. De årliga mötena arrangeras av respektive mediemyndighet.

Den danska mediemyndigheten Slots- og Kulturstyrelsen hanterar ett stort antal uppgifter inom medieområdet: press- och mediestöd, handläggning av radio- och tv-sändningar och av reklamklagomål, tar fram medieanvändningsstatistik, regleringsfrågor inom medieområdet, regler om val av tv-leverantör. Styrelsen är sekretariat för både radio- och tv-styrelsen och mediastyrelsen.

Den norska mediemyndigheten Medietilsynet hanterar frågor om skydd av barn, medie-och informationskunnighet, åldersgräns på film, presstöd, tillståndsgivning för radio och tv, de följer medieutvecklingen och tar fram rapporter samt handhar regleringsfrågor och tillsyn.

Den isländska mediemyndigheten Fjölmidlanefnd hanterar frågor som gäller kommersiella meddelanden, skydd av barn, tillstånd till radio och tv-sändningar, bevakar och följer medieutvecklingen. Det inkluderar information om medieägande, lista över medietjänstleverantörer och deras regler om redaktionellt oberoende.

Den finska kommunikationsmyndigheten Transport- och kommunikationsverket (TRAFICOM) hanterar tillståndsgivning för radio och tv och anmälningar om sändningsverksamhet även för beställ-tv.

Medieutveckling och statistik

Läs mer om utvecklingen av medier och vår konsumtion.

Medie- och informationskunnighet

Läs mer om vad MIK är och hur vårt arbete bidrar till en ökad kunnighet.