Mediemyndighetens verksamhet
Den 1 januari 2024 slogs Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv ihop och blev Mediemyndigheten. Mediemyndigheten är en statlig myndighet som tillhör Kulturdepartementets ansvarsområde. Vi ska verka för yttrandefrihet, medie- och informationskunnighet samt möjligheterna till mångfald och tillgänglighet på medieområdet. Vi ska också verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare, ta tillvara deras erfarenheter samt verka för att skydda barn från skadlig mediepåverkan.
Vårt uppdrag
Vår kärnverksamhet består av flera delar.
- Vi fördelar ekonomiskt stöd till nyhetsmedier.
- Vi beslutar om åldersgräns för biograffilm.
- Vi utfärdar tillstånd och registrerar radio- och tv-sändningar.
- Vi utfärdar utgivningsbevis för databaser.
- Vi granskar att medier följer lagar och regler.
- Vi följer och analyser medieutvecklingen och barn och ungas medieanvändning.
- Vi samordnar det nationella arbetet med medie- och informationskunnighet.
- Vi driver Safer Internet Center Sverige tillsammans med barnrättsorganisationerna Bris och ECPAT.
- Utöver den löpande verksamheten genomför vi årligen ett antal utredningsuppdrag från regeringen.
Vår organisation och styrning
Mediemyndighetens verksamhet leds av generaldirektören och en ledningsgrupp. Vi är drygt 65 anställda fördelade på fem avdelningar. Därtill finns det två nämnder, granskningsnämnden (GRN) och mediestödsnämnden (MSN). De två nämnderna är självständiga beslutande organ inom myndigheten. Ledamöterna utses av regeringen och de sammanträder regelbundet på myndigheten.
Jan-Olof Lind
Generaldirektör
Peter Schierbeck
Avdelningschef administration / stf. GD
Maria Bergerlind Dierauer
Avdelningschef kommunikation och främjande
Helena Söderman
Avdelningschef tillsyn och granskning
Kajsa Rohdin
Avdelningschef tillstånd och mediestöd
Idah Klint
Avdelningschef utredning och analys
Anneli Thunholm
HR-ansvarig
Mediemyndigheten är organiserad i följande avdelningar:
- Avdelning för tillstånd och mediestöd
- Avdelning för tillsyn och granskning
- Avdelning för utredning och analys
- Avdelning för kommunikation och främjande
- Avdelning för administration
Vårt insynsråd
Insynsrådet har till uppgift att utöva insyn i verksamheten och ge myndighetschefen råd. Insynsrådet fattar inga beslut utan ska tillföra kunskap och erfarenhet. Ledamöterna utses av regeringen och ordförande för rådet är Mediemyndighetens generaldirektör Jan-Olof Lind.
Ledamöter insynsråd
- Avdelningschefen Malek Finn Khan
- Docenten Per-Olof Hedvall
- Hjärnforskaren Sissela Nutley
- Professorn Ingela Wadbring
- Professorn Nina Wormbs
Internationella frågor
Vi samverkar med flera mediemyndigheter, inte bara i Sverige, utan även i Norden och Europa. Arbetet med internationella frågor drivs både genom direkta samarbeten och via olika nätverk. Syftet är att dela kunskap och samverka i frågor om bland annat reglering, medieutveckling och barnrätt.
Mediemyndigheten driver Safer Internet Centre Sverige tillsammans med barnrättsorganisationerna Bris och ECPAT. Safer Internet Centre Sverige är en gemensam kraftsamling för barns och ungas trygghet på nätet. Safer Internet Centren finns i alla EU-länder och delfinansieras av EU-kommissionen.
Inom EU finns det två samarbetsorgan där vi deltar aktivt. Dessa är: gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster (Erga) och the European Platform of Regulatory Authorities (EPRA).
Frågor som diskuteras är bland andra mediemångfald, medie- och informationskunnighet, reklamregler, skydd av barn, myndigheternas oberoende, reglering av nya tjänster, tillsyn av regelverk och registrering av medietjänster.
Med utgångspunkt i den svenska mediepolitiken är målsättningen med myndighetens internationella arbete att
- föra fram Sveriges hållning i beslutsprocesser,
- arbeta för att utformningen av framtida regleringar och andra initiativ inom medieområdet på EU-nivå ligger i linje med den svenska mediepolitiken och
- dela kunskap och samverka i frågor om reglering och medieutveckling.
Den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster (Erga) skapades av kommissionen 2014 och inrättades formellt 2018. Erga består av tillsynsmyndigheter på medierättens område och ska bland annat bistå kommissionen med råd och sakkunskap vid implementeringen av det så kallade AV-direktivet (direktivet om audiovisuella medietjänster). Inom Erga finns varje år flera arbetsgrupper som Mediemyndigheten aktivt deltar i för att bistå med nationell expertkunskap på medierättens område. Gruppernas arbete resulterar oftast i offentliga rapporter och positionspapper som bland annat används som underlag i kommissionens arbete.
Utöver arbetsgruppernas möten hålls två årliga plenummöten då Erga-medlemmarna träffas för att diskutera Ergas framtida arbete och de rapporter och positionspapper som har tagits fram under året. EPRA (se nedan) och Europeiska audiovisuella observatoriet, m.fl. deltar som observatörer under plenummötena.
Erga-medlemmarna deltar i Ergas arbete utan arvode. Erga leds av en styrelse som består av fem Erga-medlemmar. Ergas sekretariat finansieras av kommissionen.
European platform of regulatory authorities (EPRA) bildades 1995 och består av 54 tillsynsmyndigheter från 47 länder som är medlemmar i EPRA. Sverige har varit med i EPRA sedan starten. Det är ett forum för regleringsmyndigheter inom medieområdet i Europa. Från Sverige deltar Mediemyndigheten. EPRA är en öppen plattform för diskussioner om en mängd olika relevanta ämnen för de regulatoriska myndigheterna i Europa. På de två möten som hålls årligen diskuteras gemensamma frågor inom medieområdet och erfarenheter utbyts även i mindre arbetsgrupper. Europeiska kommissionen, Europarådet, Europeiska audiovisuella observatoriet och kontoret för OSSE: s representant för mediefrihet är observatörer under mötena.
EPRA-mötena är informella för att uppmuntra en öppen diskussion om frågor som rör tillämpningen av mediereglering. EPRA:s stadgar förbjuder uttryckligen gemensamma ståndpunkter eller deklarationer.
EPRA-styrelseledamöterna representerar inte deras respektive myndigheter utan väljs som individer, de är inte kandidater utan nominerade och utövar sina uppgifter utan arvode. Sekretariat finansieras uteslutande av medlemmarna. Dess styrelse har ansvaret för att administrera och lagligen företräda EPRA i sin dagliga verksamhet.
EPRA - European Platform of Regulatory Authorities webbplats
Nationella och nordiska nätverk
När mediefrågorna blir allt mer gränsöverskridande behövs det nationella nätverk för att diskutera gemensamma frågor. Vi samarbetar med de andra nordiska mediemyndigheterna och deltar i flera svenska nätverk där våra frågor diskuteras.
MIK Sverige
MIK Sverige är ett nationellt aktörsnätverk som bildades av Statens medieråd under 2019. Syftet med nätverket är att genom samverkan mellan aktörer utveckla kunskap och effektivisera arbetet inom området och därigenom stärka medie- och informationskunnigheten hos alla i Sverige.
Mer om medie- och informationskunnighet (MIK)
Rörlighet i staten (RIS)
Rörlighet i staten är ett samarbete mellan 16 myndigheter. Syftet är att erbjuda utvecklingsmöjligheter för statligt anställda och ta tillvara den stora kompetens som finns i staten genom ökad rörlighet. RIS erbjuder ett mentorskapsprogram för nya chefer. Inom RIS finns även flera olika nätverk där Mediemyndigheten deltar aktivt inom bland annat omvärlds- och personalfrågor. Dessutom finns det möjlighet att genom RIS arbeta på andra myndigheter under kortare eller längre perioder, för att utbyta kunskap och erfarenheter.
Marknadskontrollrådet
Swedac är ansvarig myndighet för samordning av den svenska marknadskontrollen. Samordningen sker bland annat i Marknadskontrollrådet, där representanter från berörda myndigheter ingår. Swedac är även kontaktpunkt gentemot EU-organ i övergripande marknadskontrollfrågor och arbetar både nationellt och internationellt för ett ökat erfarenhetsutbyte om marknadskontroll och för en enhetlig tillämpning av reglerna för marknadskontroll. Mediemyndigheten är ansvarig för marknadskontrollen av utrustning för tv-apparater.
Marknadskontrollrådets webbplats
Myndighetsnätverket mot korruption
Statskontoret har i uppdrag att utveckla myndigheternas arbete med att upptäcka och förebygga korruption. Det sker bland annat genom ett statligt myndighetsnätverk mot korruption där Mediemyndigheten ingår. Nätverket har fyra tematiska möten per år med inslag av erfarenhetsutbyte.
De nordiska mediemyndigheterna träffas en gång om året för att diskutera och utbyta erfarenheter om aktuella mediefrågor. De nordiska länderna har mycket gemensamt vilket gör det lämpligt att utbyta praxis i flera frågor. Regelverket som till stor del bygger på AV-direktivet är det samma, medieutvecklingen är liknande och dessutom är flera av mediemarknadens aktörer verksamma på en nordisk marknad. De årliga mötena arrangeras av respektive mediemyndighet.
Norge - Medietilsynet
Den norska mediemyndigheten Medietilsynet hanterar frågor om skydd av barn, medie-och informationskunnighet, åldersgräns på film, presstöd, tillståndsgivning för radio och tv, de följer medieutvecklingen och tar fram rapporter samt hanterar regleringsfrågor och tillsyn.
Danmark - Slots- og Kulturstyrelsen
Den danska mediemyndigheten Slots- og Kulturstyrelsen hanterar ett stort antal uppgifter inom medieområdet: press- och mediestöd, handläggning av radio- och tv-sändningar och reklamklagomål, tar fram medieanvändningsstatistik, regleringsfrågor inom medieområdet, regler om val av tv-leverantör. Styrelsen är sekretariat för både radio- och tv-styrelsen och mediastyrelsen.
Slots- og Kulturstyrelsens webbplats
Finland - Transport- och kommunikationsverket
Den finska kommunikationsmyndigheten Transport- och kommunikationsverket (TRAFICOM) hanterar tillståndsgivning för radio och tv och anmälningar om sändningsverksamhet även för beställ-tv.
Transport- och kommunikationsverkets webbplats
Island - Fjölmidlanefnd
Den isländska mediemyndigheten Fjölmidlanefnd hanterar frågor som gäller kommersiella meddelanden, skydd av barn, tillstånd till radio och tv-sändningar, bevakar och följer medieutvecklingen. Det inkluderar information om medieägande, lista över medietjänstleverantörer och deras regler om redaktionellt oberoende.