Medieekonomi

I rapporten Medieekonomi förklaras de samband som finns mellan konjunkturen, reklammarknaden, mediekonsumtionen och de svenska medieföretagens ekonomi. Rapporten visar bland annat att de svenska medieföretagen påverkas av den växande konkurrensen på mediemarknaden.

Resultaten i sammanfattning

Medieåret 2021 kom precis som föregående år att präglas av coronapandemin. Men pandemins andra år påverkade mediebolagen på ett helt annat sätt än det första. Då trycktes reklaminvesteringarna tillbaka samtidigt som allmänheten ökade sin mediekonsumtion. Nu, under det andra året, vände dessa reklaminvesteringar tillbaka till medierna – och det i en aldrig tidigare skådad omfattning.

Stabil och hög mediekonsumtion

Pandemin fortsatte att skapa ett informationsbehov hos allmänheten om bland annat virusets spridning, vaccinationsmöjligheter och de restriktioner som samhället infört. Nordicoms medievaneundersökning Mediebarometern visade att allmänheten behöll sin höga mediekonsumtion under året.

Digitala användar- och publikintäkter ökade

Den fortsatt stora mediekonsumtionen var ett av flera bidragande skäl till att publik- och användarintäkterna ökade för många av landets tidnings- och tv-bolag.

Genomsnittet för hushållens samlade medieutgifter 2021 var enligt Kantar Sifos beräkningar cirka 16 400 kr. Huvuddelen av dessa utgifter gick till kostnader för mobiltelefoni och internetuppkoppling. På lite längre sikt går trenden mot att hushållen lägger en större andel av utgifterna på digitala medier, som strömningstjänster för tv och film, och mindre på tryckta medier.

image1fhs.png

Reklaminvesteringarna slog nytt rekord

Totalt investerades det drygt 46 miljarder kronor i reklam under året. Det är en toppnotering. Uppgången gynnade i första hand de digitala mediekanalerna och deras annonstjänster, som sökordsannonsering och online-video. Utvecklingen där en växande andel av reklaminvesteringarna lämnar nordiska medier till förmån för globala plattformar, som Facebook och Google förstärktes ytterligare.

imagey03h.png

Förbättrad lönsamhet för dagspressen

Dagspressens lönsamhetsgrad förbättrades jämfört med de senaste åren. Några av skälen till det var minskade kostnader, ökade reklaminvesteringar och tämligen stabila publikintäkter. Intäkterna från de tryckta tidningarna fortsatte dock att minska under året. På dagstidningssidan var Bonnierkoncernen den största aktören, en position som förstärkts ytterligare under senare år genom förvärv.

Stora strukturaffärer ritar om mediekartan

I nästan tio års tid har den svenska tidningsmarknaden omstrukturerats. Under denna tid bytte ett stort antal tidningar ägare och allt större koncerner bildades. Perioden följdes av en tid av relativt lugn på tidningsmarknaden, innan nästa fas i omorganiseringen inleddes med en rad strukturaffärer mellan 2019 och 2022. För att få en bättre överblick har MPRT tagit fram en mediekarta över hur ägandet på den svenska mediemarknaden ser ut idag.

Ladda ner rapporten

Fakta om rapporten Medieekonomi

Rapporten har tagits fram i samverkan med Nordicom vid Göteborgs universitet. För analysen svarar Tobias Lindberg, forskare vid Nordicom.

Mediepolitik

I rapporten Mediepolitik beskriver vi både den svenska och den europeiska mediepolitiken.

Mediekonsumtion

I rapporten Mediekonsumtion har vi samlat statistik från flera källor för att beskriva svenskarna mediekonsumtion.

Mediemångfald

I rapporten Mediemångfald har vi gjort nedslag i mediernas utveckling sen 1960-talet för att beskriva hur mediernas mångfald har förändrats genom åren.

Våra publikationer

Varje år publicerar vi en rad rapporter och publikationer från vårt arbete inom medieområdet.